den 27 januari  1767 var det elva grader kallt i stockholm och det blåste snålt. mot kvällen började det snöa. när rikets råd, det vill säga regeringen, sammanträdde på slottet föreslog den för sitt sparnit kände carl funck att man skulle ge överintendenten carl johan cronstedt och generalen fabian wrede i uppdrag att försöka konstruera en mer bränslesnål eldstadstyp än den som var gängse. orsaken till regeringens intresse för eldstädernas utformning var att veden började tryta. främst berodde detta på att järnbruken använde stora mängder bränsle vid framställning av landets förnämsta exportprodukt, stångjärnet, men också på hushållens allt större vedbehov.

redan hösten 1767 kunde cronstedt och wrede lägga fram ritningar till en kakelugnskonstruktion som byggde på att den varma röken cirkulerade genom ett röksystem i ugnens inre innan den nådde skorstenen. konstruktionen som ökade kakelugnens värmegivande förmåga högst avsevärt, presenterades också i bokform ”beskrifning på ny inrättning af kakelugnar til weds besparning”

skriften följdes 1775 av en ny reviderad upplaga, utgiven av överståthållare carl sparre och kompletterad med ytterligare ugnsvarianter, vilket utarbetats av arkitekten erik palmstedt. i förordet till den nya upplagan framhölls särskilt att ugnarna kunde ge upp till 40%  vedbesparing. verkningsgraden i förhållande till bränsleåtgången var mycket hög, och förbättrades senare än mer; enligt nordisk familjeboks andra upplaga kan kakelugnen tillgodogöra sig 90% av bränslets energi, en siffra som fortfarande torde vara svåröverträffad.

utan tvivel innebar cronstedt och wredes uppfinning en revolution inom värmetekniken. efter denna hände ingenting av vikt på området förren centralvärmen infördes.

oRDET KAKEL ÄR ETT LÅNEORD FRÅN GAMMELTYSKANS ’KACHEL’. DETTA ORD HÄRSTAMMAR FRÅN LATINS ’CACABUS’ ELLER ’CACABULAUS’ SOM BETYDER LERKÄRL. OCH AV LERKÄRL VAR DOM ÄLSTA KAKELUGNARNA BYGGDA. DETTA KAN LÅTA EGENDOMLIGT MEN HAR EN GANSKA ENKEL FÖRKLARING. DE FÖRSTA KAKELUGNSMAKARNA VAR EGENTLIGEN KRUKMAKARE BENÄMNINGEN POTTMAKARE DELAR DE BÅDA HANTVERKARNA FORTFARANDE OCH KAKELUGNEN KALLADES I MÅNGA BYGDER JUST POTTUGN. NÄR KRUKMAKAREN SKULLE MURA UPP EN KAKELUGN TOG HAN VAD HAN HADE TILL HANDS DET VILL SÄGA LERKÄRL SOM HAN STAPLADE PÅ VARANDRA MED LERBRUK EMELLAN

DEN NÄRA FÖRBINDELSEN MELLAN KRUKMAKAREN OCH KAKELUGNSMAKAREN FICK OCKSÅ EN ANNAN PARALLELL. ORDET KRUKA BÖRJADE ANVÄNDAS SOM FÖRKLENANDE OMDÖME OM MÄNNISKOR, OCH ÄVEN KAKEL KOM ATT FÅ DENNA INNEBÖRD. I SVENSKA AKADEMIENS ORDBOK ANGES >>THEN KACKLEN<< SOM ETT SKÄLLSORD -UTTRYCKET HAR ENLIGT UPPGIFT TILL OCH MED ANVÄNTS I EN LIKPREDIKAN 1620. OCH NÄR KÖPENHAMNS BORGARE 1660 HADE SLAGIT TILLBAKA DEN SVENSA HÄRENS ANFALL. HÖLL STADENS BORGMÄSTARE ETT TAL TILL DE FÖRSUMLIGA, DÄR HAN BLAND ANNAT YTTRADE ”vi kunnde med äran bättre bära värjan, som har försvarat vår kung och krona, än i som dessförinnan sutit bakom kakelugnen” att ”sitta bakom kakelugnen” var detsamma som att fegt hålla sig undan i stugvärmen. 

 

-svenska kakelugnar